Den här bloggen skulle ju handla om vårt äventyr i Åre.
Nu är den tiden över.
I alla fall för nu.
För i sanningens namn så tror jag inte någon av oss är färdiga med Åre.
Äventyret blev till något något större.
Något vi aldrig hade väntat oss.
Åre blev vårt hem.
Vår trygghet.
Åre fångade våra själar.
Det är där vi vill bo.
Men livet tog en plötslig vändning och nu bor vi här igen.
I det gamla huset på den gamla platsen.
Och det går ju bra det med.
För tillfället.
Men bloggen förändrades.
Det som skulle beskriva ett roligt äventyr blev till en allvarlig verklighet.
En vardag långt ifrån dess ursprungliga syfte.
Det känns inte längre rätt att beskriva livet under den äventyrliga rubriken.
Det är dags att ta farväl.
Stockholm – Åre – Tillbaka igen.
Slut.
Inte helt sant.
Jag skriver fortfarande.
Om livet.
Fast nu på en gammal adress.
Inte för att livet någonsin kommer att vara som förr.
Det går inte.
Med varje ny erfarenhet man får och med varje ny kunskap man skaffar sig,
så kan man aldrig helt gå tillbaka till den man var förut.
Det är en omöjlighet.
Man är förändrad.
För alltid.
Så egentligen borde jag väl skaffa en ny adress.
En ny blogg med ett nytt innehåll.
Ta en ny inrikting i takt med livets föränderlighet.
Men det orkar jag inte.
Så jag recyclar en gammal.
Gott det med.
Jag vill tacka för att du har hängt med mig här. Att du har funnits vid min sida. Att du har följt mig och min familjs stora äventyr och livets alla vändningar med det. Att du har gillat och kommenterat eller bara visat din närvaro som en siffra i statistiken.
Det betyder mycket.
Att få dela med sig av glädje och sorg.
TACK!
Vill du så får du följa med mig in i fortsättningen också.
Men då får du klicka dig vidare HÄR.
Med massa kärlek,
Nina.
Det är dags att dra vidare i livet.
Mot nya äventyr!
Stockholm-Åre 